Jag önskar att jag vore förläggare. Då skulle jag ge ut romanen Bikt utan att tveka. Boken handlar om Marie. Marie har två, små barn tillsammans med sin man. Barnen har kommit tätt, hon får aldrig sova, aldrig vila. Hon får aldrig vara i fred och hon håller på att bli galen. Äldsta barnet, dottern Alma gör det svårt för henne att förbehållslöst älska. Alma är ettt barn som slår. Hon slår lillebror, barnen på dagis och sin mamma. Marie skäms, känner sig misslyckad som mamma och slåss samtidigt i relationen till sin egen mamma. Till slut för att det inte skall gå för långt tar Marie en paus från familjen och flyr till sin mormors gård ute på landet. För att rannsaka sig själv. För att ge bikt. Dit kommer även kvinnan Jennie som från ingenstans och med henne en möjlighet att känna efter. Mamman kommer också dit "för att stötta" med alla sina anklagelser och skuld. Maries mamma som själv aldrig förmådde vara mamma.
Boken är så otroligt smärtsam och vacker. Och jag gillar hur mycket i romanen som förblir osagt. Jag kommer huvudpersonen Marie väldigt nära. Hennes kärlek och frustration över barnen, sin egen mamma är så drabbande. (Lyckan i att hålla om ett sov-varmt barn! )De andra karaktärerna, som Jennie framstår gäckande. Henne får man inget veta om, varför hon handlar som hon gör och vad Marie egentligen betyder för henne. Hon blir mer av en katalysator.
Ett grepp som funkar himla bra är hur Viktoria låter Maries relation till sin dotter speglas i relationen till mamman. Mamman som inte ville ha henne och vars kärlek hon hela tiden tvingats förtjäna.
Jag skall fika med författarinnan i eftermiddag och lämna ifrån mig manuset men jag hoppas att jag en dag har romanen signerad i bokhyllan. Och att alla andra får chansen att läsa!
(I övrigt vill jag meddela att det inte är kul alls att vara egen företagare idag.)
2 kommentarer:
Wow, kallas inte detdär för lovebombing så heter jag allan. Hoppas, hoppas romanen blir utgiven!
I know! Det ges ju ut alldeles för många dåliga romaner, tycker man.
Skicka en kommentar