Jag har hört att meningen med en blogg är att den skall uppdateras och sånt ibland. Skall sanningen fram har jag svårt att se meningen med en (min) blogg över huvud taget. Hur som helst kommer här en uppdatering.
Jag träffade Morrissey igår. Ja, träffade kanske är att ta i men jag såg honom och hörde honom och det är njutning nog. Jag tycker alltid att det är något alldeles särskilt magiskt med att befinna sig på konsert bland hundratals andra människor som älskar Morrissey nästan lika mycket som jag. Och det var fint. Hemskt fint. Han bar skjorta och hade blivit lite gråhårig. Jag bar klänning. En blå, faktiskt. Han framförde min Smiths-favorit och för en stund fanns bara lycka. Vem behöver antidepressiva när det finns Morrissey? Ännu roligare var det märkligt nog på kalaset på Kägelbanan efteråt. Pretty P och jag dansade och dansade och det var vackert.
Nu skall jag packa böcker. Hur många böcker behöver man för två veckor på Öland? Eller snarare; hur många böcker orkar jag bära?
Kanske, kanske återkommer jag inom kort. Man vet aldrig. Det här med bloggar är väldigt humörberoende.
